Lördag natt i Våla...

Sitter vaken ett tag till...ska snart ta och knoppa ihop. Satt och läste igenom bloggen...och fick nån drivkraft i kärleken :) Hur jag ser på livet och vad livet och kärleken är för mig och betyder.

Kom och tänka på alla fantastiska människor som ser mig och bekräftar min existens, dels här...dom jag har i min närhet, såna som har funnits och haft en betydande del med. Varenda möte med varje människa kan jag se nå positivt med, och ta fram något fint ur! Vad jag alltid har att lära, genom andra och att se på mig själv.

När storebror fyllde så berättade min farmor att hon hade träffat min psykolog som jag hade när jag var 15. Och han hade hälsat så gott till mig, och han sa att han hade tänkt mycket på mig och att jag hade fastnat i hans hjärta. Och jag vart sååå himlans glad. Och det fyller verkligen det dära hålet som fanns förut om att känna att jag är obetydelsefull. Så värmande att få höra. Kände att jag skulle verkligen vilja träffa han idag och få prata lite med han, och bara visa mig idag :)
Jag är så tacksam över allt det som fyller mitt liv med mening. Och varje dag finns det en mening med. Varje minut som jag tycker e så jävla ap tråkig så jag vill spy...även dom stunderna är värdefulla. Dom kommer aldrig komma igen, och det är också ett tillstånd att acceptera för de går ju över lika snabbt :) Det behövs med för att få uppleva annat. Om allt bara var glädje och harmoni skulle jag tröttna på det med. Och då brukar jag vilja skapa lite kaos för att det ska hända nå. Leva i kärlek och acceptans så gott det går :)
 
Imorgon åker jag tillbaka hem till Iggesund, och det är verkligen blandade känslor i det. Men väljer att fokusera framåt och jag ser faktiskt fram emot att komma in i mina rutiner igen, med jobbet och maten och ta mera väl hand om mig själv me. Har vart helt underbart att få vara hemma med alla barndomsvänner och ha de "normalt" som förut. Slits alltid mellan det här och det jag har uppe, men behöver fortfarande det uppe mera än så länge. Vill inte lämna det heller. Nåt mellan läge, typ Gävle skulle verkligen vara ett alternativ i framtiden. Det visar sig, saker blir ju inte alltid som jag tänker, och det tycker jag mest om...när jag inte har en aning om vad livet erbjuder. Jag har inte en aning alls om hur morgondagen kommer att se ut. Och hade aldrig kunnat föreställa mig hur den här dagen skulle vara heller, och vad jag skulle få uppleva. Är inte det spännande ? :) Det är ju det som är så häftigt! Även fast det är massa blandat så ser jag ändå fram emot morgondagen och se vad den har att för upplevelser minnen att skriva i själen :)

Har saknat min morfar så himlans mycket under tiden i Våla nu, och har tänk sååå mycket på Liv och drömt om henne när jag har vart i Västerås <3 Hjärnan och själen kommer verkligen ihåg och det blir alltid mera när jag kommer hem och är på ställen och platser där jag var med dom förut.

Är grymt tacksam att jag är nykter med! Tankarna har kommit och gått några gånger men det är inte så farligt längre. Jag behöver inte agera på en känsla som kommer för nån sekund. Förut agerade jag direkt på impulsen och hade ingen kraft lr motstånd. Och jag väljer livet idag istället :) Idag är jag medveten om det valet :)

Nää du äre dags för fröken Gustafsson att lägga sig <3

Var rädd om dig! Och om du tvivlar...kom ihåg att du är precis där du ska vara, och allt är väl! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0