Fest i Våla :)
Gud vad allt förändras, och så annorlunda livet är idag!
Jag kom hem till Våla igår. Tack vare internet så vart jag uppdaterad om att det var hockey ;) Så jag åkte dit med farmorn och "hennes" Bibbi :) Kul att träffa henne. Matchen var väl si så där bra, vi på läktaren, lr jag och farmor hade gnällbälte på oss :) Haha, sen sa vi de... "Ja här sitter vi och gnäller som att vi skulle kunna åka skridskor själva..." Tänk att det är så lätt att dömma ut andra, och vem fan är jag att dömma när det är nånting som jag absolut inte kan! Jag var på väg att åka hem efter första perioden men liiite spännande vart det änå så jag stannade kvar hela matchen.
Sen var Simon och jag hemma hos han, jag duschade och fixade mig och han planerade vart han skulle göra av sig på kvällen. Är så mysigt att vara med han och att det känns lite som förut när vi bodde hos mamma. Gud vad lång tid det har gått nu, och så otroligt mycket det är som har hänt under den här tiden. Och så himlans annorlunda livet är, eller min syn på livet handlar det ju mycket om. Så svårt att fatta att min "lilla" lillebror är så stor nu, för mig är han liksom fortfarande 6 år. Tänker hur det ska bli den dan jag själv skaffar barn och familj. Med min lillebror så är det som att jag vill skydda han ifrån allt ont i världen. Förstår ju att jag inte kan det och att han också lär får sina erfarenheter i livet och formas själv. Tycker att det är svårt ibland... och jag får lära mig att låta han vara, jag kan bara finnas till som jag är, och om, så finns jag när han behöver.
Tillbaka till kvällen då. Skjutsade iväg honom till Ol-Jans så åkte jag iväg till Tine & Elina. Sen kom Therese med. Var där hemma och satt och pratade...så tacksam jag är när jag pratar med någon som lyssnar. Det märker jag mer och mer när jag delar med mig av nånting känslomässigt och om mottagaren inte lyssnar...så läskigt jag tycker att det är, och va sur jag kan bli för en sekund. Fick sitta och berätta om tiden med morfar för dom, och dom lyssnade verkligen. Sen ringde Henke så åkte jag dit, skulle köra upp dom till Bjurvalla. Satt hemma hos han ett tag också och prata innan vi åkte. Så himlans kul att komma tillbaka alltså när jag får höra att jag är saknad...vi prata gamla minnen från vi var små, och alla minnen. Kändes jätte gott att vara där och att vara nykter och våga vara med alla. Att det kändes så himla ok som det går att göra. Fanns ingen självcentrering eller att jag var begränsad av mina rädslor för att inte duga, eller att tänka åt andra. Utan jag bara var där och var närvarande. Vart förvånad ännu en gång över hur lite jag kommer ihåg ibland med, inte så konstigt med tanke på att när jag väl var med annat folk så var jag oftast full för att våga. Satt och pratade minnen med några till och just vissa händelser kommer jag ihåg att det har hänt, men absolut inga detaljer. Det är gott att kunna skratta med åt vad man har gjort!
Körde upp dom sen hämtade jag tjejerna. Dom var i fin form :) Nåt som slår mig är hur ok jag tyckte att allt var igår, med att vara tillbaka i Våla med allt folk. Det är ju tack vare den resa jag har gjort med mig själv, och programmet jag har idag. Jag behöver inte skämmas för den jag är, jag behöver inte dricka för att vara nån eller för att våga göra saker, jag behöver inte dricka för att strula runt, jag behöver inte dricka för att få bekräftelse, jag behöver inte dricka för att tro att jag ska duga, jag behöver inte dricka för att våga dansa. Är så himlans stolt över mitt liv idag, och det jag har, och det som finns i mig. Och det har jag med mig överallt, och det fungerar så himlans bra :) Jag hade en så underbart trevlig kväll igår, och fick så jätte mycket fint med mig, som fyller min själ ännu en gång. Och nånstans så känns det som att jag blir hel här också. Att möta det förflutna på nåt sätt, på ett nytt sätt, och få ihop det :) Pratade med massa som jag inte har pratat med på hur länge som helst. Och så intressant det är, att lyssna och vara intresserad, och att vilja berätta om mig själv också och vart jag är i livet just nu. Hur jag har det. För idag behöver jag inte ha en mask på mig, och all den jävla skuld och skam som jag har haft. Idag är det sanning det jag säger. Utan att vilja ha det, (som var en stor anledning att jag drack förut var att få bekräftelse och strula) så fick jag massor igår. Sånt som jag kan ta till mig idag med. En till sak som kändes så stort igår, var det här med att själv kunna välja vad jag gör! Jag valde hela kvällen själv hur jag skulle bete mig, tack vare att jag var nykter!
Ett gäng som jag körde hem på natten, ena tjejen vart så förvånad över att jag körde. "Du som har röjt runt mest på dansgolvet och hållt igång, så är du nykter...vad häftigt" :) JA, gud vad häftigt det är :)
Efter att jag hade kört hem Tine på natten så när jag var på väg hem så var jag så nöjd, så otroligt nöjd bara :) Och jag kände det så himlans starkt igen, att så värefull varje minut är...varje sekund är verkligen en gåva. Och att det är bara -här och nu- som vi lever helt och fullt. Det är i nuet som vi fylls av allt det vi erfarar, om vi är närvarande! Inte bara i sitt eget "JAG", alla dessa tankar och känslor, i sin egen bubbla och fast i sig själv.
Carpe punktum, eller vad säger du Örjan :) Fånga ögonblicket!
Livet blir vad vi gör det till
