Måndag

Vilka dåliga rubriker jag har :) haha, skriver liksom sånt som bara kommer när jag skriver i bloggen, och det är samma med rubrikerna!

Vill börja med och verkligen tacka dig Eva för det du skrev sist, du får mig att tänka om och sånt behöver jag. Och hjälper mig mer att se vad som är vesäntligt! Så tack för det. Lika alla ni andra som skriver kommentarer, det betyder verligen mycket <3

Har precis kommit hem ifrån möte och gjort klart matlåda till imorgon. Iggesundsmötena ligger mig verkligen varmt om hjärtat, det känns lite som "mitt", de är inte mitt, men min hemma grupp liksom :) Jag fick vara ledare idag och det känns bra att vara det, att ge lite service. Jag klarar det, och för mig är det en del att vara del av mötena och gemenskapen också. Sitter och lyssnar på låtar som är med ifrån Anns 50-års fest. Låtar som betyder för mig, jag blir trygg och som stärker mig i min tro. Lyssnade jätte mycke på dom efter att morfar dog. Lite vad livet handlar om för mig...om meningen med livet. Jag är så himlans rädd om mitt liv, och det jag har idag. Jag tror verkligen att jag har ett fint liv att se fram emot, så himlans mycke saker jag kommer få uppleva som jag har att vänta :) Förstå vilken gåva det är att vi lever, det finns en mening med att vi gör det. Det finns en mening med att jag får möta dom människor jag får, och det finns en mening med att livet har vart som det har innan också.

Jag är så sjukt trött  nu för tiden....ibland känns det som att jag håller på att "gå in i väggen"....kan man göra det på 75 % jobb bara frågade jag? Så kom jag på...men kära nån så mycket det är som har hänt det här året... och nu när vi jobbar så har vi ju minst en till personals jobb. Det har vart fullt pådrag i mit känsloliv sen Liv dog, så himlans mycke saker som har hänt. Och roliga saker med självklart :) Tror att det är som en svallvåg efter allting nu...och det är snart dags för semester med, och det ser jag fram emot såååå mycket. Få vara med mina vänner hem ifrån <3 känner mig så otillräcklig ibland och att jag inte hinner med, men ni hemma...familj och vänner, ni finns med mig ändå, i mitt hjärta och mina tankar!

                                                                
"Jag fick höra att min synd var förlåten" , att förlåta mig själv...och andra. Det är viktigt för mig. Vi är alla människor!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0