lindatheresegustafsson

Ibland förstår jag inte hur allt blir som det blir :) Är det de här som är livet va ? hihiii

Nu har jag bestämt mig att jag åker hem på lördag efter jobbet. Så jag kan vara med när morfar ska ner till jorden. En del av mig känner lite motstånd...för jag vill inte vara i sorgen...men det som kommer behövs och jag tar det. Dom dagarna som har vart nu som verkligen har känts bra behövs för att orka med att ta det som är jobbigt. Helst vill jag alltid må bra och vara glad och nöjd å tacksam... men livet innehåller faktiskt nedgångar och motgångar med. Det är ju av att klara av dom som jag växer, och efter att dom stormarna lägger sig så kommer ju glädjen och tacksamheten. Och det tar alltid nya former!

Hade en helt magisk dag igår...så kändes den verkligen. Så mycke känslor som jag var i...och lät mig vara i det också! Utan att fly på olika sätt eller trycka bort dom. Framför allt skamen, dom för mig så kallade "negativa" känslor som jag inte vill vara i. Vi var på tipsrunda på dagen med barnen... tre barn som munnen går på i ett.... haha :) Men det är så härligt att vara med, och vara närvarande i det som händer. Efter så var vi i lekparken, så himlans kul att själv få vara barn med :) Tilda och jag gungade tillsammans...hon stod bakom mig och gjorde fart och jag satt. Örjan tog upp telefon och filma, tror mest för att jag skrek så, jag är ju höjdrädd haha. Efter ett tag så ville jag av, och Tilda satte sig i gungan, och jag försökte stanna. Så ropar hon att jag ska hoppa. Nånstans fattar jag att det inte går, och att hon kommer flyga av i sånt fall. Så ropar hon igen....och jag gör det.... tror ni hon ramla? JA! Gjorde världens volt och landa på nacken. Tack gud att hon bara gjorde illa handleden och att det gick bra. Gick massa folk förbi precis och fy fan vad jag skämdes. Och jag fick göra det! Vi satte oss med Tilda och hörde hur det var med henne och hon var jätte ledsen, men det gick ändå bra.

Jag har en händelse som jag kommer ihåg starkt ifrån när jag gick på lekis. Kom på den här rädslan när jag var på semenariumet...då trillade det ner. Har alltid haft rädsla för att jag göra illa människor. För mig är det så skambelagt...känner mig så jävla dum! På lekis så var vi ute och lekte i lekparken och jag var uppe i nån klätterställning. Och så hade jag hinkar som var som styltor, dom var gröna kommer jag ihåg. Jag hade en med mig upp i klätterställningen...och råka tappa ner en i huvet på en kille som hette Conny. Och han vart så arg. Och jagade mig och skulle slå mig. Jag vart så jävla rädd, och skämdes så himlans mycke så jag gömde mig på toaletten och satt där och grät, och vågade inte prata med lekisfröknarna.

Dom känslorna kom igår med, rädslan...skamen, kände mig dum... va ska andra tänka, vilken idiot jag är. Det var helt ok att det kändes så. För det går över, och såna här saker händer. Efter så var vi och handla och jag fick sitta kvar med barnen i bilen, och när Örjan kommer ut så hade han bestämt att det skulle bli grillning :) Såå myyyys. Sebastian och Bosse kom över. Så mysigt! Det är så mysigt att vara som en liten familj, med barnen. Att vara närvarande i det som händer. Sebastian och jag var ner på bryggan och rökte och prata... förstå att titta ut över sjön, helt vindstilla, spegelblankt och det luktar sommar. Och få ta del av en annan människa. Jag tycker att det är så häftigt att få lära känna nya människor :) Flera såna ljusglimtar igår, som för mig blir att öppna dörrar och släppa in ljuset. Och så många rädslor jag gick emot igår i mig själv, och kände bara att jag har full tillit till att jag får vara precis som jag är :) 

Sen var vi in på möte! Å kära nå vilket möte :) Heeelt otroligt. Bosse och Sebastian var hemma med barnen, förstår ni vilka människor jag får vara med? :) Så osjälviska människor, med omtanke och kärlek. Som är sann. 
Vi pratade ända in på natten, om livet hur det har vart och hur det ser ut...och jag va inte hemma förns 03.00 inatt. Jag var sååå nöjd, så trygg, så himlans tacksam, och glad över att jag lever det liv jag gör!

Att  jag har valt den väg jag går på idag, och att jag har hittat det jag har! Det är för mig en välsignelse!