Julstök å minnen...

Idag har jag haft hel tidsarbete :) Har tagit fram julgrejjerna och städat, tvättat, bäddat rent i sängen och strykit :) Det vart verkligen jätte fint här hemma :) Och det har tagit hela dagen verkligen. Hängde de sista med tvätten runt halv åtta, sen vart de ryggläge på soffan. ENORMT skönt :) Har suttit och bara tittat i mitt hem, och är så skönt att verkligen trivas i sitt hem!

När ja slog på julmusiken så vart jag ledsen nästan på en gång...just julen är så himlans känslofylld, och de är en speciell tid. Och det är så många minnen på så många år. Och Jag åkte tillbaka till jag var liten. Och vart så ledsen över morfar, att jag kommer inte träffa han i år, han kommer inte vara med fysiskt iaf. Hans själ kommer alltid vara med oss. Tänk att ja har så svårt med döden, och de här att förstå och ta in, att de här är livets gång. Kommer ihåg jularna i Norsälja när morfar och mormor bodde i huset. Mina minnen är så tydliga nu för tiden, och de är som att jag tittar på film och ser alla upplevelser igen som jag har vart med om, dom som dyker upp. Kan se små detaljer, och nästan känna lukter. Var skönt att dela med min mamma, och hon hade haft samma upplevelser hon med känslomässigt när hon började med jul stöket. Dom säger ju att första året efter en "förlust" är de värsta, med att gå igenom alla årstider och födelsedagar och tradotioner m.m.

Liv... idag har jag verkligen reflekterat över året som har gått. När jag tog fram jul sakerna, lyssna på julmusik, så vart så mycke känslor och minnen överallt i livet. Kommer ihåg hur glad du vart över överaskningen som Constantin hade fixat till dig tills vi kom hem. När han hade köpt advents belysning. Och idag så fick jag byta propp, och de fick du också göra näst sista dan ja va hos dig, när du prata med din pappa och fick hjälp. Jag fick hjälp av Micke :) Du såg så mycke fram emot julen förra året, och dom julklappar du hade köpt till barnen, Jennys och Rihwer. Och när ni hade bakat pepparkakor, så himlans glad du var då :) Och hur gärna du ville visa Constantin den svenska julen och traditioner. Ibland är de som att den sista helgen jag var med dig, skulle ja kunna återberätta i detalj känns de som. Det gör sååå ont Liv att du är borta :´( Nu när julen närmar sig, och årsdagen. Och just som jag skrev i början, när ja reflekterar över året som har gått...så känns de helt ofattbart. De måste vara ett av mina konstigaste år på ett sätt. Tror inte att de har gått en dag utan att du har vart med i mina tankar. Såna här små grejjer får mig att tänka på dig. Och det är alltid nånting som påminner mig om dig. Varje gång ja skär i avocado så är jag tillbaka i ditt kök, när vi gjorde lax. Eller vi och vi, de va du som gjorde maten men jag blanda mig i hur du kunde göra med avocadon :)

Sorgen och saknaden har gjort mer och mindre ont. De här att ta in att du inte finns mer är fortfarande svårt ibland. Den chocken, och den paniken den kvällen jag fick beskedet om att du inte finns längre...kommer aldrig glömma de.
Jag är så oändligt tacksam till gud att vi tog upp kontakten, å att du inte gav upp "letandet" efter mig. Tänk så nervös ja var när jag svängde in till dig, och när du kom ut och mötte mig på parkeringen, å jag fick krama om dig efter ett och ett halvt år. Tänk tiden hur vi använde den...att bara vara och prata...om allt! Tänk att det fanns en mening med att jag vart kvar en dag till <3 Tänk att jag spelade in de sista jag fick se av dig... usch va tårarna rinner just nu.... jag är så himlans ledsen....och så oändligt tacksam Liv...att du har funnits i mitt liv <3 Älskar dig!!

En stor del av de här året har vart sorg och saknad efter Liv och morfar. Det vart så tätt inpå varandra med och så övermäktigt. Vet ärligt inte hur jag hade orkat med och vad jag hade gjort om ja inte vore där ja är i livet, även i sorgen jag har gått igenom så har min kärlek och tacksamhet till livet blivit starkare och växt. Den gemenskapen jag får tillhöra, och de program jag använder idag som "sunt förnuft" som verkligen ger mig alla tillgånger jag behöver, jag är så sjukt tacksam över de. För de här året har inte bara varit sorg och smärta :) Och alla underbara människor som har funnits och finns med på min väg igenom livet :) Det är ju häftigt att titta tillbaka lite i backspegeln. Och dels att se de som har vart jobbigt, vad jag har växt i som människa, vilka prövningar de har vart,och vad de och jag har lärt mig, vilka jag har träffat, all kärlek och glädje som finns, vilket äventyr de är att leva :)
Så många värdefulla stunder och upplevelser de har vart, så mycke jag har att vara tacksam över <3
 Varje dag är en gåva, det finns en mening med allt!

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0