lindatheresegustafsson

Mina ögon har vart förgiftade så länge. Jag har sett ur så små perspektiv, det yttre och skönheten i det. De är också absolut vackert, den skönheten är inte att förspilla alls.
Jag har sökt världen som är "perfekt" , dels ur media...hur kändisar ser ut, "populära" tjejer, dom som är smala har fina kläder... filmer. Det yttre skenet är det som har nått mig, jag har inte vetat nåt annat! Jag förstod inte.
Den inneboende skönheten är bara nåt som har vart ord för mig....att "skönhet kommer inifrån".

Hur kan en människa bli hel utan att förstå helheten i sig själv? Dom dimensioner vi har i oss. De finns så fantastiskt mycke vi har, som så många av oss inte har en aning om eller förstår. Som fastnar "där ute" nånstans...söker kärlek i relationer, bekräftelse, lycka, glädje, trygghet, pengar, bra jobb och vill ha en fin familj. Dom fastnar och hittar inte ut eller in... den där vilsna själen som många av oss känner oss som många gånger. Vi söker oss utåt...men borde titta in! 

Är så himlans tacksam över dom beslut jag tar, den väg jag går och det ansvar jag tar över mig själv idag. Och framför allt vad kärleken gör för mig! Att jag ser...jag förstår...jag kan ge...och jag kan lyssna! Och jag känner verkligen att de är rätt med, att jag får som en uppgift att fylla. De kom över mig när jag satt med Sandra och prata ikväll...att människor har en förmåga att öppna sig för mig, dela med sig av sina upplevelser och berätta. Och jag får möta dom! Och jag möter upp dom med mig själv, i det inre, och kan ta dom i handen...stäcker ut den iaf och kan säga att jag har gått samma väg