lindatheresegustafsson

.... sommar å semester å fullt upp! Så känns de. Semester i och för sig? Jag har ju vart ledig hela tiden innan med men nu har vi vart borta över sommaren.

Va mycke de händer i mitt själsliga liv. Mina känslor skenar upp och ner fortfarande och att vara gravid begtyder en HEL del svängningar. Min stackars sambo hänger inte med i alla svängar å de gör då inte ja heller! Dagen igår va en sån dag. Jag "pratade" med en gammal vän/bekant va ja nu ska definiera oss som, vi umgick förut innan jag blev nykter och flyttade. Sist jag fick veta nånting om honom så hade han cancer och 2 % chans att överleva den. När jag fick veta det så låg han på sjukhus och jag vela så gärna få prata med han men det gick inte. Det var en kort tid efter att min bästa vän vart mördad. Hon kände också honom...

Jag var helt förtvivlad just då. Dels paniken att inte få prata med han å för hur upp och nervänd min värld var då. Min morfar dog också precis då. I mitt inre, tillsammans med det jag väljer att kalla gud så "gjorde jag upp de" och bad verkligen för honom, sen släppte jag taget om det....

Igår pratde jag med han för första gången! Han har överlevt cancern och mår hur bra som helst idag! Jag blev så överlycklig, och hans resa berörde mig så. Vi pratade om den och om Liv (min vän som dog), och jag vart så förtvivlat ledsen efter att vi pratat. Jag kände mig dels så otroligt tacksam till livet och samtidigt så oändligt ledsen över att Liv inte finns. Så kändes de så sjukt att Liv är borta och att han var på väg han med... blev mycke minnen ifrån förr också. Filmerna spelas upp utan att ja tryckt på play. Tänk så skört livet är!

På kvällen var allt de där som borta, för då var ja så fullkommligt irriterad och arg på min omgivning här hemma så ja stängde in mig på rummet och stannade där tills ja somna :D De är en bra strategi när ja dyker ner i dalarna av känslokurvan :)

---

Nu idag har jag och Tilda vart och lyssnat på bebisens hjärtljud igen. Allt såg jätte bra ut med kurvan hur den/magen växer. Vi pratade en hel del om förlossningen också eftersom jag har vart så rädd till och från för den. Förra veckan var en sån vecka. Har känt att ja inte tagit mig tiden att fundera hur jag vill ha den, eller med smärtlindring å sånt. Så prata vi... så sa hon att hon tyckte att jag lät förberedd.. och de kanske jag är? Kanske är nån form av kontrollbehov jag har att ja vill veta hur de kommer vara även fast ja är fullt medveten om att de kan jag ju inte innan :) Den blir ju som den blir :) Har packat väskan till bebisen nu iaf och sitter och laddar hem lite låtar som jag vill ha med på BB. Meditations musik och betydelsefull musik som ger kraft vill jag ha med :) ♥

Nu lär ja ner... våra grannar har kommit över å ska äta varma mackor med oss med kantarellstuvning :)